Den där om del två

Mamma nu får du vara tyst, jag får ont i öronen när du sjunger och jag försöker bygga! 

Mamma, ibland har du ingen bra smak när du väljer färg på lego.

Så, nu är du bara den som letar de legobitar jag vill ha och jag är den som bygger.

Den där om att små barn är lika med små problem och större barn är lika med större problem

Åh Gud. Fimpen har kidnappat mig de här sista sommarlovsveckorna. Vad han tvingar mig göra? Bygga lego. Vilket normalt sätt brukar vara min favoritsak att göra om jag måste leka men den här gången? Han hittade en gammal bruksanvisning till en legolastbil han ville bygga. Han hittade bok två AV FEM. Jag visste alltså inte hur instruktionen började. 

Vi letade i två dagar efter bok ett sen googlade jag fram bok ett på nätet. Letade letade letade efter rätt delar i hans enorma låda med smålego. Det var såklart tvunget att vara rätt färg (han dubbelkollade allt mot instruktionsbok nummer två) och rosa och vitt var inte välkommet när det skulle vara blått. 

Igår kväll fick jag vila. Precis var det dags igen. Då han ungen bytt ut en massa delar, satt in en mugg med jordgubbslego mitt i bilen, tagit bort två gula stolar som vi letade efter i kanske en halvtimme och vill ändå att det ska se ut exakt som på bilden, dvs bygg om från början, mamma!

Den där om getingar, tigrar och dinusarier

Dagarna flyter ihop här lite så här på sensommaren. Det här var gårdagen men hade lika gärna kunnat vara i förrgår eller dagen innan det. Eftersom vi råkade lägga alla våra sista pengar på Gröna Lund hittar vi mest på gratisaktiviteter.

Ni vet de där bra inläggen med känslor som jag skrev förr i tiden och inte bara la upp bilder och berättade om vår dag? De kommer säkert tillbaka i höst när jag är själv med barnen och börjar känna missmod igen. Den här sommaren har jag mått för bra för känslor och smärta.

Dagen började med att jag gick på långpromenad med barnen medan Stolte mannen sov eftersom han hade haft Pärlanansvar på natten och hon blivit vaccinerad vilket tydligen innebar att hon inte ville/kunde sova. Vi letade ”gula bär” vilket visade sig innebära krusbär som växer vilt intill den här vägen. Vi letade även blommor men såg inte så många. Fick med oss hem en stor variation stenar.

Något annat som bokstavligt talat får oss att gå på tårna här hemma denna augusti är getingar. Vi har hittills hittat och förstört två getingbo (efter att anmält till Anticimex som aldrig dök upp). De är ÖVERALLT. Vi dammsuger och dammsuger men varje morgon så ligger det ett trettiotal döda getingar på golvet. Hittills har alla utom Pärlan blivit stuckna. Jag två gånger. Fimpen blev stucken igår och som den diva han är tvingade han sig till en daimstrut och blev buren överallt. Bland annat satt han i gungstolen på altanen med foten högt och såg på när jag klippte gräset.

Minns att vi hade massor av getingar första sommaren i huset också men då var det inte lika många barn att hålla reda på.

På kvällen åkte jag och mina två äldsta barn ner till sjön som ligger fem kilometer från vårt hus. Kanadagäsen hade tagit över stället och bajsat överallt. Fimpen kutade mot bryggan och VI ÄR HELT ENSAMMA! tvärstannade och såg ett femtiotal gäss på bryggan.

Jag skrek till mina barn att KOLLA PÅ MAMMA! sprang mitt snabbaste (på all fågelskit) och gjorde den största kanonkulan jag kunde för att imponera på mina barn. Simmade in mot stranden. De blev inte imponerade. Sprang du på bajset mamma? Gud vad äcklig du är! Sket väl jag i. Jag fick kvällsbada.

På vägen tillbaka stannade jag, tigern och dinosauren och plockade de obligatoriska blåbären.

 

Dagen avslutades med min mans ödmjuka sätt att fråga om vi skulle ha sex.

Den där om att engagera sig

När jag gick på universitetet så jobbade jag en del med volontärarbete, bland annat för Afrikagrupperna på vårt universitet. Jävlar vad slitigt det var. Inte själva arbetet utan att arrangera saker, föreläsare från SIDA och Malawi och någon författare till mindre kända böcker. Och nästan ingen kom. Det var det slitiga: att vara en av de aktivaste grupperna i landet men att alla andra sket i vad som hände. Ett tag tänkte vi anordna något med Henning Mankell för att han skulle få prata om Moçambique men sket i det för all that fuss och så kommer nästan ingen? Eller all that fuss och så kommer jättemånga och besvikelsen över att studenter är kändiskåta och skiter fullständigt i när vi har andra föreläsare.

I alla fall. I förra veckan arrangerades Forum Nyköping. En samtalsfestival som jag såg så jävla mycket fram emot. Jag gick aldrig av olika barnrelaterade anledningar. Jag ansträngde mig knappt för att fixa det barnrelaterade. Det regnade. Jag skäms så himla mycket för att jag inte gick, jag vet att min hjärna hade mått bra av att gå.

Nu kan ni skippa att göra samma misstag som jag gjorde. En av mina bästisar arrangerar Open Doors i Stockholm den 10 september. Här hittar ni eventet på Facebook.

Från Facebooksidan:

Open Doors är en inspirationshelg som riktar sig till unga tjejer och kvinnor. Evenemanget varar i två dagar och är fullspäckat med intressanta föreläsningar och workshops om personlig utveckling, ledarskap och entreprenörskap. Vi vill att Open Doors ska öppna dörrarna till nya möjligheter. Det blir ett program som inspirerar ända ut i fingertopparna!

På programmet står bland annat inspirerande punkter som Birgitta Ohlsson från Liberalerna som talar om duktiga flickor, Tove Dahlgren från AllBright som delar med sig av tips och råd kring hur en kan driva förändring och Negin Azimi från TEDxYouth Stockholm som uppmuntrar andra till att våga bryta mot samhällets normer och följa sina drömmar, oavsett förutsättningar och ålder. Och det är bara en liten del av det vi har på programmet!

Den där om att jag lånat böcker nu igen

Det kan hända att jag gjort en monsterlåning av böcker på biblioteket igen. Vissa av dom har jag ingen aning om vad det är för några, de stod på min ”att läsa-lista” men jag vet inte varför. Bad Feminist har jag haft hemma nu kanske fyra gånger. Hinner aldrig läsa den innan den måste tillbaka för att någon annan reserverat den.

Jag ger dig solen är en av böckerna vi röstade om att läsa i Den där bokklubben. I love Dick vann istället men den har inte kommit in till vårt bibliotek ännu. Mest ser jag nog fram emot att läsa Systerland.